Baaaaaaaaaaaaaaajsch!!!!
Annars tar jag gärna emot tips, för imorn ska jag på mitt första besök, BAJSCH!
Klet: "Vem är jag?" Pappa: "Du är min minsting"
Pappa blev sjuk i tisdags, man trodde att han hade fått en stroke eftersom han var försvagad i högra sidan och inte kunde gå eller tala ordentligt. De på hans boende skickade iväg den stackars gubben till sjukhuset alldeles själv, där var han ensam och säkerligen förvirrad, ingen som kunde föra hans talan eller berätta någonting om honom, ingen ansvarig i alla fall. De ansvariga fick än en gång bli mina syskon och jag, vi fick åka dit och ta hand om röran.
Hur kommer det sig? Hur kommer det sig att det aldrig tycks ta slut?
Var och hälsade på pappa igår, utan Mirre som höll mig i handen. Konstigt nog kändes det inte så tufft som jag trodde det skulle göra. Jag är van vid att hon håller mig i handen genom sånt här, men både hon och jag vet att jag måste lära mig att ta sådana här situationer själv, även om det är trevligt att kunna hålla hennes hand ibland.
Jag gick upp på pappas avdelning alldeles ensam, när jag kom in så satt visserligen min farbror där vilket mest var jobbigt. Jag snackade lite med pappa och bjöd på bullar och saft. Hans tal hade blivit något bättre sen tisdagen men han var tvungen att gå med rullatorn.
Han är otroligt söt den där lilla gubben ändå, han tittar på en med sina smått ledsna ögon som på något vis ändå ler och så börjar han skratta. Jag vet aldrig vad det är han skrattar åt men oftast känns det som att det är för att man inte förstår sig på honom eller för att det blir den där pinsamma tystnaden (om man kan ha det med sin pappa?). Han är charmig den där mannen, igår var första gången på länge som jag faktiskt blev glad efter ett besök hos honom. Jag har varit arg så länge på honom för så mycket, men när jag nu har lagt det en liiiten bit bakom mig så försöker jag se något positivt i det hela även om det är svårt.
Om du fick välja mellan en svårt alkoholiserad pappa som du knappt står ut med att vara i samma rum som, men som du kan dela dina/era minnen med eller en pappa som nykter, snäll, luktar gott och ser ut att vara och är frisk men som i själva verket lider av demens och knappt vet vem du är... vad skulle du välja?
Det är fan inget enkelt val, men ibland önskar jag att den där jävla fullgubben som jag avskytt till och från skulle dyka upp så jag kunde få prata lite med honom... bara säga en eller två saker, sånt som aldrig blev sagt och som aldrig mer kommer kunna sägas.
Helvetes jävla skitdag!
Dagen är inte slut än men den har varit allt annat en trevlig.
Fick vid 14.00 ett samtal från min syster om att pappa troligtvis fått en stroke, var då på väg till Alvik för att möta Peter och var inte det trevligaste sällskapet, vilket är rätt självklart.
Blev ännu mer irriterad på Peter och också ganska så ledsen.
Åkte till sjukhuset där pappsen låg, det var jag, Mirre och Micke. Vi satt och väntade på pappa som var på datortomografi, när han kom tillbaka fick vi veta att det inte varit någon stroke utan en tia attack, vilket innebär att man har en propp som sen går tillbaka av sig självt eller nå liknande. Hans tal var superdåligt men han var på riktigt bra humör, skrattade så han satte i halsen. Det kändes lite som de gamla goda tiderna när pappa var fylleglad och vi undrade om han hällt i sig handsprit eller nå liknande.
När jag kom hem nu så känner jag hur stanken från köket trycker sig in i näsan, så jag ska väl gå å diska sen blir det nog soffan jag är mentalt slut nu och känner mig deppig igen... bläh! Imorgon blir det ringa kuratorn på vårdcentralen för en tid att snacka av sig på. Har tyvärr inte råd med en terapeut för 1500/gången. Detta får helt enkelt duga så länge, går jag inte dit kommer jag bli galen och då kommer de få skicka mig till psyk eller medicinera mig och det är inte ett alternativ för mig.
"Jag behöver din famn
att gömma mig i
jag behöver din famn
mot min melankoli
jag behöver dina drömmar
då mina inte räcker till
och jag behöver all din vilja
de dagar jag ingenting vill"
BAJSDAG!!!!
Irritation.
Annars verkar klassen riktigt bra faktiskt, alla verkar lugna och trevliga. Jag ser faktiskt framemot det här riktigt mycket nu när jag känner mig lite tryggare och vet att det inte bara var en massa knäppisar och att jag skulle behöva vara alldeles ensam varje måndag.
Det som tröttar ut mig mest just nu är mina jävla humörsvängningar, jag kan flippa på alla möjliga sätt när som helst! Jag försöker tänka positivt men ibland funderar jag på om människor vill irritera mig eller liknande!
Jag kan bli så jävla arg för småsaker, jag kan börja gråta för ingenting, jag kan vara jätteglad en stund för att sen bli riktigt deprimerad en längre period. Det är som om jag aldrig vet hur dagen kommer bli, blir den bra idag?
Idag började dagen med irritation, jag är så trött på mig sjäv som låter det gå ut över Peter men han är närmast och han är den som irriterar mig eller gör mig förbannad rent ut sagt!
Jag ska nu föröska anstränga mig för att inte bli irriterad och jag ska försöka tänka positivt och vara glad, men när jag väl är arg kan jag inte riktigt släppa det och dagen blir liksom lite som den startade: irriterande!
Den 18/8 2008
Jag börjar plugga igen.
Peter ska på 2 arbetsintervjuer - Lycka till hjärtat!
Vince ska börja sin inskolning, om han är frisk dvs.
Mamma börjar jobba efter en lång semester.
Jag har varit rökfri i en månad.
Annars idag har jag varit i stan med sis och Kill och köpt skor till gossen, sen va det plättsöndag hos morsan. Lekte med Barbie, har aldrig gillat det, speciellt inte när Minna tvingade mig att leka med barbie för typ 18 år sen. Det var god mat, pannbiffar med persilja och grejer, är fortfarande ganska mätt, men det beror nog på att jag åt lite dumble nyss, det måste vara det godaste man kan äta!
Snart kommer Peter, han kan inte hålla sig ifrån mig, haha. Jag frågade om han skulle sova över idag tidigare och han sa nej. Men sen ringde han runt åtta och frågade om han fick komma över, självklart! Skönt då får jag plåga honom i sömnen som vanligt, här kommer ett utdrag från hans blogg:
"Nu ska jag fixa nåt att käka. Sen kanske jag skriver nåt om Majsans nya vana att ge mig komplimanger i sömnen. Jättesött. Ibland stödjer hon sig på armbågen så hon kommer upp en bit, ser mig djupt i ögonen där i mörkret och säger något snällt innan hon lägger sig ner igen och fortsätter sova som om ingenting hänt. "
Syrran ringde precis och berättade att hon och killian hade spytt båda två nu på kvällen. Hon ville kolla om jag mådde illa eftersom vi har hängt hela dagen, men det gör jag ju inte. HOPPAS HOPPAS att jag inte blir sjuk, jag måste till skolan imorn! De måste ju blivit magsjuka pga av att de gick in i en hiss där det låg en spya, för vi har ju ätit samma grejer och jag borde ju också må illa i såna fall. Hoppas verkligen jag slipper undan och hoppas att de mår bättre snart!
Nu ska jag duscha bort matoslukten som sitter i håret och i kläderna.
Fin fina porslinet
Här kommer bilder på mitt fina nya porslin från Basehome.



Funderingar kring arbetssituationer.
Jag kommer aldrig bli den där kvinnan med den fina dräkten och hår värt 1000-lappar. Jag ser absolut inte ner på dessa kvinnor, de har kommit långt och det är härligt att se. De har troligvis uppnått sina drömmar och jag hoppas att de kan se på oss som likvärdiga trots att vi inte tjänar lika mycket pengar och inte bor lika fint osv. Jag hoppas att folk inser att vi som jobbar inom vården gör skillnad och att befolkningen inte skulle klara sig utan alla underbetalda sjuksköterskor, vårdare, undersköterskor, och alla andra som jobbar inom någon form av omsorgsarbete. Och jag hoppas att de ser att vi gör något viktigt!
Sen önskar jag att jag hade högre mål med mitt liv, eller att jag åtminstonde skapar högre mål för mig själv. För jag vet att jag klarar av så mycket mer men just nu är jag nöjd, riktigt nöjd. Jag jobbar på min utbildning och när jag gått klart den 1 år långa utbildningen får chansen att fortsätta utbilda mig via jobbet och att jag sen en dag kommer på vad det är jag vill fortsätta med i framtiden. Jag tackar min chef för att han ger mig den här chansen, nu på mångad börjar det hårda arbetet för att få MVG i alla kurser!
Lycka till alla där ute som kämpar med era arbeten och drömmar och lycka till Klet (som är supernervös inför sin skolstart!) :)
Fyllo eau de toilette - nån mer än jag som diggar?
För vem vill känna lukten av en smutsig och nerpissad fullgubbe? Jag vill, det påminner mig om min pappa och även om jag hatar lukten så gillar jag den på nåt sjukt sätt.
Det var inte första gången jag luktade efter en alkis, det har hänt tidigare. So sad.
Inte ens knulla får man!
Men så imorse fick jag ett sms där det stod att hon inte hittade sitt busskortet och inte heller tänkte komma. Blev helt ärligt lite nedstämd och arg och tänkte att jag helt ärligt skiter i det här nu.
Jaja, jag blev helt enkelt dumpad av två polare och som grädden på moset får jag inte ligga heller, även fast jag körde några av mina moves så insåg jag snabbt att det var kört. =) Okej, att pojkvännen är nedstämd, men att bli dissad av 3 stycken på mindre än 24 timmar känns lagom skoj.
Så jag bestämde mig för att hälsa på de tre personerna som allid vill njuta av klets sällskap, syrran och hennes två galna grabbar. Här har jag fått massor av pussar och kramar, så nu känns allting mycket bättre. Tack för det!
Nu ska jag äta här hos syrran sen ska jag gå hem och försöka få omkull min grabb där hemma och lyckas jag inte med det så får jag väl för fan onna!
Han och jag.


Kolla brillorna! :) Plus bullen.
På väg till naturhistoriska.

Vill han inte ha en puss?
På väg till södertälje, han gillar att åka tåg.

Peter ville inte blöta ner skorna! HAHA!
På väg till Vince födelsedagskalas.
Puh.
Fan va jag kommer att få jobba de närmsta timmarna.
Kuksugare.
Jag vill kunna få ha mina åsikter i fred, de ska inte smutsas ner. Visst jag tycker inte alltid som andra och då är jag såklart dum i huvudet, men det är lugnt för jag kan bara säga detsamma ibland. Om det kom en vettig åsikt skulle jag ju såklart tänka över det som sagts, men så länge man uttrycker sig puckat enligt mig så kan jag inte ha förståelse för det, tyvärr.
Jag är så ofantligt trött på diskussioner som aldrig kommer någonstans. Bara en massa påhopp och otrevligheter som slängs fram och tillbaka, en tävlig i att förnedra och håna varandra. Sen TYSTNAD. Sen börjar det om för att aldrig ta slut, det enda som sker att diskussionerna varierar i ämne, mer än så är det inte. Wonderful.
But hey, i know i suck! Fan va synd det är om mig.
Double nature
Can´t find a place where I feel home
Well I´m crazy, but I am sane
I´m guilty, but not to blame
This is my nature, who I am
If you don´t like it, here I stand
I wanna keep it, though I eat it
Shove it in my mouth
I can't control my evil I
I wanna keep it, though I eat it
Have a bigger bite
I love you baby, though I hate you
Cause' I'm a Double Nature!
Now a heretic, I have become
I've lost my faith in god and man
I am a demon, free from sin
But there´s no angel who lets me in
My wheels are rolling, they´re rolling fast
Straight outta hell, away from my past
I wanna keep it, though I eat it...
Now here´s a warning, some final words
Turn me down, and you´ll burn, burn...
I am awaken, I never sleep
My eyes are bleeding, I´m a freak
I´m short of patience, don´t mean no harm
I´m just a guy with a burning heart
I wanna keep it, though I eat it...