waddap? CPAP!
Har varit hos doktorn idag eftersom jag varit så sjukt trött den senaste tiden. Han var helt inne på att jag har sömnapné och behöver gå på en sömnstudie för att se om jag behöver sova med en CPAP. Jag tror att det är bullshit men det är väl bara kolla för säkerhets skull så får vi se hur jag beter mig i sömnen sen. BTW så kommer jag aldrig att sova med en CPAP, det är för tjockisar! Visst jag är en tjockis men jag tänker fan inte sova med nån maskin.
Annars är det botten att jag har haft så ont överallt den senaste tiden, det i kombination med trötthet är inte bra alls. Jag önskar jag kunde knäppa med fingrarna och må bra på alla sätt och vis.

Dagens toppen:
Jag fick pussas och kramas med grabbarna Blom. Var och hämtade Kill medan Mirre var med Vince på dansen. Vi gick och handlade och sen gick vi hem och hade mystajm i soffan bara vi två :) Sen kom Vinnie också, behövde träffa ungarna de får en skitdag att bli bra. En sån där dag då man behöver uppmärksamhet, kramar och få veta att man är omtyckt. Jag behöver aldrig tvivla på att de vill träffa mig eller att de inte skulle bli glada att se mig för det är de rätt tydliga med :)

Jag och älskade Killian.

Jag och älskade Vince.
toppen och botten
Dagens toppen:
Jag fick godkänt på tentan som jag oroat mig så mycket över, mest för att det var så sjukt mycket vi skulle lära oss inför den. Hela kroppens anatomi och fysiologi, allt från ögats funktion till hur en aktionspotential sprids i kroppen till hormoner och deras funktion och målorgan. Man får inte heller glömma att allt detta skall läras in på latin as well. Ni kanske hajar att jag är feting nöjd över att klarat tentan och inte bara precis utan med liiiite marginal också.
Dagens botten:
Kom hem efter en lång skoldag, hungrig och trött så förvandlades jag till den där fittiga, bitchiga flickvännen som jag inte tycker om att vara och var uppenbarligen dum i huvudet och elak mot Peter. Nu sitter vi i varsitt rum och pratar inte med varandra, tror jag ska göra som han brukar när vi har tjafsat - gå in till honom och be om ursäkt och pussas lite samtidigt som jag förklarar att jag var dum i huvudet och att han är världens bästa.
Man kan inte vara en toppen flickvän hela tiden.
principessa
MISS ME?
Saknar ni mig?
Skolstart
Jag började i skolan i måndags. Jag hade varit jättenervös innan men det gick över rätt fort. Jag har inte hittat någon som jag blivit värsta bundis med men jag har snackat med lite trevligt folk och fått presentera mig för min egen grupp som består av 2 killar och 11 tjejer tror jag. De flesta har precis tagit studenten och verkar rätt unga, sen finns det några som är 30+ och så lilla jag.
Imorgon har vi vår första föreläsning - sjuksköterskans profession. Ska bli kul faktiskt! Sen på torsdag är jag ledig hela dagen och på fredagen har jag bara två timmars introduktion till vår webportal. Så det blir rätt slappt ett tag till.
Just nu sitter jag och funderar på om jag ska eller inte ska åka på kollolägret med mina kurskamrater, sånt är inte riktigt min grej men å andra sidan så är det ju så man lär känna folk. Jag vill dock inte sjunga, dansa, leka eller bada med dem, känner ju inte dem alls. Kan bli hemskt, och det skulle kunna bli hemskt roligt. Jag ska tänka på saken i några dagar till. Önskar att jag inte vore så osocial och rädd för människor, livet skulle vara så mycket enklare utan dessa beskymmer.
I could really use a friend.
De flesta av er som läser min blogg, eller alla... förutom Peter läser ju mina statusuppdateringar på fejjan så ni vet pretty much vad som händer i mitt liv och Peter vet väl allt trots att han inte är på fejsbook.
Jag har ju kommit in på sjuksköterskeprogrammet på Karolinska Institutet och börjar måndagen den 30/8. Jag är så sjukt nervös över det hela och superlycklig på samma gång. Jag är mest nojjig över att inte få några nya vänner, att bli alldeles ensam och utanför. Jag är varken bra på att skaffa nya vänner eller att behålla de gamla. Jag har idag typ en och en halv vän, hur jävla normalt är det? Jag hoppas jag träffar lite trevliga människor som gillar mig och som jag gillar också förstås. Jag skulle verkligen behöva det. Annars är jag inte orolig över tentor och likande, det ser jag nästan fram emot. Men tre år utan någon skulle vara tokjobbigt. Jag fattar inte vad som är så svårt för mig egentligen? Jag fattar inte varför jag inte bara kan vara lite självsäker och våga starta ett helt vanligt jävla samtal utan att känna mig som en jävla sopa. Jag funderar alltid för mycket på vad andra ska tycka om mig, jag stammar och blir röd i fejjan. Jag gillar verkligen inte den sidan av mig. För jag är ju inte en så hemsk människa, jag tror till och med att jag är rätt trevlig och att jag är rätt kul att vara med om man känner mig. Jag måste bara våga släppa in lite folk i mitt liv.
Det är alltså dags att släppa sin trygghet på Brännis (jobbet), det är också lite jobbigt. But hey, I can do it - I will do it - even if it kills me!
Lapdance
Ja, då var man hemma igen, ja från USA. Det var en fantastisk resa, hade så trevligt och mysigt med min gubbe och hans familj. Det bästa på hela resan var när jag och Peter krökade till det första kvällen på ett ställe som hette Smiths. Peter blev polare med typ alla där, så de kallade oss sweden varje gång de såg oss :) "Heeeey Sweden!" När de stängde knatade vi hemåt, så får jag syn på en strippklubb och får för mig att det skulle bli kul att gå in, vilket det blev. Fy fan va roligt vi hade, jag fick en lapdance av en skitsnygg tjej som hette Ruby, hon luktade sjukt gott också :) Sedan fick Peter en Lapdance av en tjej, som också var snygg som fan. Sedan tog vi en lapdance tillsammans lite senare :) Det var sjukt roligt att stoppa sedlar i deras string också, det har man ju sett på tv liksom. Faaaaan, va vi brände pengar men det var det värt. Vi fick tom fribiljetter dit om vi ville gå dit igen :) De var asschyssta där.
Annars har vi:
Sett Empire state building från 86:e våningen
Flygit helikopter över hudson river
Varit uppe i Harlem och käkat waffles
Varit ute i Queens och sett Mets spela Baseball
Ätit lyxmiddag på the view
Varit till Staten Island aka Shaolin Island
SHOPPAT i soho, Brooklyn och fifth avenue
Shopping:
4 klänningar
5 t-shirts
ett par skor
4 hudkrämer
smink
1 duschkräm
2 parfymer
3 BH:ar
6 par trosor
strumpor
2 böcker
1 mössa
en jacka
en handväska
en kuvertväska
en plånkadonk
Säkert något mer som jag har glömt. Denna gång handlade jag otroligt lite! Fick plats med allt i min väska! Bättre ska det bli i september, då ska jag shoppa loss :)
Makeover
Jag unnar mig dessa saker för att jag har nått mitt första delmål utav tre och jag belönar mig själv, vilket jag förtjänar!
På tisdag ska jag lyxa till det med hårfärgning och klippning, ska nog bli lite ljusare och sen ska jag bara toppa mitt hår, eftersom jag väntar på ska bli lååååångt igen. Jag passar på att göra detta innan fredag för då är det firmafest :) Sen är det bara några dagar kvar till NYC och då vill man ju vara fin.
Köpte den finaste klänningen i fredags, den är röd med vita prickar och tillhör vintage serien från Kappahl, där har jag nog inte köpte kläder sen jag var barn, de brukar ju bara ha fula grejer men så såg jag denna klänning i skyltfönstret och bara var tvungen att köpa den!

Fin va??? Till denna ska jag ha en söt liten vit kofta, pärlarmband, och höga klackar och rockabilly inspirerad frilla :)
Problemet är att jag har två stycken nya klänningar somockså vill göra premiär på fredag, eftersom de båda var tänkta till fredagen så har jag nu jättesvårt att bestämma mig när jag har denna skönhet!

Detta är klänning nummer 2, som jag skulle ha tillsammans med en superduper söt kofta med puffärmar, eller en lite blå kavaj som jag har, till ett par söta skor, vet dock inte vilka.
Klänning nummer 3 hittar jag ingen bild på, den är iaf en ton av ljus laxrosa med svarta detaljer, mycket romantiskt och sött stuk på den. Den skulle jag ha tillsammans med svarta ballerinas och skinnjacka.
Vi får se vad det kommer att bli :)
Högskoleprov
Jaja, jag kan inte sitta och sura över det föralltid, jag har inte ett logiskt tänkande men jag har så många andra kvaliteter som jag inte får glömma bort. Det är viktigt att vara en sympatisk och empatisk människa också. Inom mitt yrke spelar det ingen roll om man har bra på högskoleproven om man inte klarar av att arbeta med människor. Vissa personer är som gjorda för att arbeta med människor medan andra är mer lämpade att vara ekonomer och ingenjörer. Peter är en sådan person, som inte alls passar att arbeta med människor men som kommer bli grym inom sitt område där man behöver tänka logiskt och kunna matte osv. Han är som gjord för det, inte jag. Jag är bättre på att göra mina brukares vardag lite bättre, att ha kontakt med anhöriga, läkare, habilitering, göra scheman, planera och organisera, lösa problem som har med människor att göra, inte mattetal. Jag börjar känna mig mer stolt i min yrkesroll för varje dag som går och tror att jag verkligen passar att arbeta med människor, för att jag faktiskt bryr mig. Det har tagit lång tid för mig att känna mig riktigt bekväm med tanken på att jag faktiskt gör ett bra jobb. Det är lite fult att säga att man är bra på något, så jag har hållit det för mig själv. "Jag är nog rätt bra på mitt arbete?" Ja Maria, du är nog faktiskt rätt bra på det du gör och du kommer nog bli en grym sjuksköterska om dina betyg och poäng hit och dit räcker till. Då kommer du rocka som sjuksyrra, helt klart!
Till mitt hjärta!:
<3 Grattis gubben till dina fina poäng, jag är otroligt avundsjuk men unnar dig varenda poäng! :) Tack, för att du försökt pigga upp mig hela dagen med dina fina ord om hur bra jag är på alla möjliga sätt. Du får mig att tro på mig själv lite mer än vanligt! Älskar dig.
Födelsedagskalas
Imorgon så blir det verkligen en heldag, ska på föreläsning mellan 9-16, sedan drar jag raka vägen till jobbet och kör ett nattpass. Jag kommer troligen få jobba över lite också, har en hel del att göra innan jag drar iväg på semester. Jag är ju schedule administrator på mitt jobb så jag ska jag se till att allas scheman funkar fram till september, både ordinarie och vikarier. Hela sommarplaneringen ska ordnas, så det är en hel del.
Nu ska jag njuta av den lilla lediga tid som är kvar innan mördarveckan sätter fart, kanske med en film?
Igår såg jag Did you hear about the Morgans och Edward scissorhands :) Ska se vad jag har på lager för kvällen.
BTW, så firade jag och Peter 2 ½ år igår, vilket vi både glömde bort totalt. Vi är såååå oromantiska att det inte finns :)
New york, igen! Tjatigt, ja jag vet :)
I september ska jag flyga alldeles ensam, vi får se hur det går eftersom jag är sjukligt rädd för att flyga nuförtiden, jag proppar mig full av lugnande och tar en sup och sover hela resan. Jag ska dessutom flyga hem den 11/9, ni vet vad det är för dag va? 911, det var en hel 1000-lapp billigare det datumet så jag var snål och tog det, dumsnål? Jag tror iofs inte att det kommer hända något den dagen för säkerheten lär ju vara extrem men jag är lite rädd faktiskt. Ska vara helt ensam på flygplatsen i flera timmar och sen flyga hem i åtta timmar, ensam. Kommer sakna att ha syrran eller Peter bredvid mig, men om jag dör så dör iaf igen av dem och det känns ju rätt tryggt, även om det blir trist att dö själv.
Jag kommer även att bo själv, det ska bli spännande och kul. Detta blir som ett litet äventyr i världens bästa stad! :)
från bröd till bondmora

Värmland

Hoppas det håller i sig lääääänge!
Jag klev ut i från jobbet efter 24 timmars arbete och solen strålade mig rätt i ansiktet och jag kände en våg av lycka. Riktig jävla fantastisk lycka. Jag kände mig så lycklig, glad och till freds med livet. Jag gick där i solskenet och bara log och njöt av denna fantastiska känsla! Kan det vara vädret som gör mig på så mycket bättre humör? Att jag har en underbar familj? En härlig och skitsnygg pojkvän? Att jag trivs på mitt jobb och är grym på det jag gör? Att jag tar hand om mig själv? Att jag är på väg till NYC? Eller är det en härlig blandning av allt detta? Skitsamma vad det är som gör mig på strålande humör, så länge det håller i sig så kan det få bero på precis vad som helst. Det var länge sen jag hade en sådan tillfredställande känsla, så jag är helt enkelt nöjd! Livet är underbart, för nu i alla fall :)
Stor jävla bild, men det bjuder jag på. Så vacker! :)
Vårstädning och NYC!
Snart är det dags för NYC igen, denna gång med svärföräldrar, svåger och hans kille. Vi ska fira att Peters mamma fyller år och vilken plats i hela världen är bäst att göra det på? Jo, New yoooork!!! Satt och snackade med Mirre imorse, hon ska åka i September och jag kände plötsligt "fasen, undrar om jag inte ska ta en sväg till hösten också?" Jag tror nog att det blir så, jag tänker fira ännu en födelsedag i NYC, Mirres. Jag har fan råd med det och så har jag så mycket plustid att jag kan ta ledigt i en och en halv månad eftersom jag jobbar och kommer jobba röven av mig. Jag tar all påsk och midsommar OB och så drar jag en vända till. Då blir jag borta mellan den 4-11 september och ska bo alldeles ensam :) Flyga ensam, bo ensam, jag tror jag behöver göra detta. Jag är en sån fegis som inte har gjort någonting själv någonsin, det är nog en bra grej.
Ska sätta mig och kolla biljetter redan nu :)
At last
"Vart ska du?"
"På toa"
"Okej."
Vad hände? Varför blir det alltid så här efter ett par år? Har man pratat klart om allt? Är det meningen att man mest ska irritera sig på varandra? Skrika om onödiga saker, tjafsa om skitsaker? Vara sura på varandra eller helt enkelt totalt ointresserade av varandra? Istället för att faktiskt umgås på riktigt och göra roliga saker ihop. Jag vill gå på muséer, fika, promenera på stan, äta på restaurang, hålla handen och hångla mitt på stan. Ha passionerat sex mitt på dagen inte varannan vecka innan man ska sova efter att man ställt frågan "vill du knulla?" och får svaret "mmm okej då". Jag vill att livet ska bestå av mer överraskningar, att det ska vara lite roligare, mer spontant.
Det känns som om jag verkligen har försökt att hitta på roliga saker, flertalet gånger utan att få den respons jag varit ute efter. Jag orkar inte ens bry mig längre, inte om något. Jag kommer hem, sätter mig framför datorn, surfar, har tråkigt men jag får åtminstonde vara ifred och jag slipper negativitet, jag går in i min värld av fantasier, min musik som får mig till mitt happyplace.
Jag orkar inte längre försöka ha roligt, intressant sex, jag vet ändå att vi inte är på samma nivå så jag klarar mig utan. Jag har kommit så pass långt att jag hellre fixar det själv, än att bli besviken och det är fan som ett halleluljamoment! Jag vill känna mig attraktiv, vilket jag ínte gör och inte har gjort på läääänge. Hur ska man kunna göra det när man inte får den bekräftelse man behöver? Ska jag leta på annat håll? Nej, det vill jag inte. Jag vill bara ha bekräfelse av en person, ingen annan. Det är ointressant.
Jag känner mig så gammal. Fan jag funderar på om jag ska dra någonstans helt ensam, skita i alla och bara dra och göra nå kul för mig själv. Ta en resa genom Europa och se alla städer jag vill, gå på museeum, fika och se världen. Inte bara sitta här hemma och ruttna tills det är dags att gå till jobbet och göra samma saker som man alltid gör. Jag vill ha lite action, lite spänning. Jag vill inte vara en jävla tråkmåns!
Jag själv är ansvarig för att mitt liv ska vara så som jag vill ha det, jag kan inte förlita mig på någon annan, så nu är det slut med det. Jag ska ha kul, den som vill haka på får, de som vill ha det tråkigt och inte umgås på ett mer kvalitativt sätt kan få göra det på egen hand. Nu tänker jag inte ens försöka nå mer, jag tar hand om mig själv i stället. Den viktigaste personen av dem alla - JAG!
At last
my love has come along
my lonely days over
and life is like a song
Jävla skithögar!
När snön tinar, tinar även alla skithögar som alla tusentals hundar har lagt lite här och där. Jag ska räkna dem på vägen hem. Jag gick nämligen till skolan imorse och jag kunde räkna mig till minst fem och då missade jag ändå att räkna med de jag såg mellan globen och skanstullsbron, det var några stycken. Är det så att folk skiter (haha) i att plocka upp sin doggys feces eller vad? Så jävla äckligt! Folk som inte plockar upp sin hunds skit borde straffas med att få hela köksgolvet fullt av diarré från tusentals bebisar som varit dåliga i magen.
Jag minns fortfarande när jag bodde på Östermalm och man gick på en promenad mellan de vackra husen och allt "fint" folk och man fick typ hoppa på ett ben för att inte trampa i hundbajs stup i kvarten. Fan det bor inget fint folk där alls! Slänger ut sina granar på gatorna också, usch! Jaja, det var inte meningen att komma in på hur illa jag tycker om Östermalm, jag älskade ju ändå min egen lya där.
Min första egna lägenhet. Jag bodde ju där i nästan precis ett år, sen flyttade jag till den underbara lägenheten i Fredhäll med sjöutsikt! Där bodde jag också i ganska exakt ett år innan jag hamnade där jag är nu i Globen. I augusti blir det ett år även där.
Jag åkte med en taxichaffis här om dagen som sa till mig "Åh, vilken lyx att du bor här, värsta utsikten!!" så pekar han på ja, GLOBEN. Är det värsta utsikten? Nej, jag vet inte om varken jag eller Peter stirrar ut över den blå, ibland röda bollen och tänker "jiiiseees, vilken jävla trevlig utsikt vi har!" Knappast va.
Jag längtar till sommaren, mest för att jag är så sugen på att måla om där hemma, jag älskar förändringar! Det kommer bli en helt annan lägenhet när vi har målat om, den kommer bli alldeles ljus och fin och så mycket hemtrevligare! Jag känner mig fortfarande inte riktigt hemma där, även om jag trivs som bara den. Jag klarar inte riktigt av de mörka färgerna, de gör mig mer nedstämd än nödvändigt. Jag trivs därför bäst i vårat sovrum, det är ljus och fint och känns som hemma. Det jag har tagit med mig från mitt trygga ungdomsrum är den vita ljusa färgen, den följde med till Östermalm, Fredhäll och förhoppningsvis även till Globen snart. Peter är fantastisk som går med på att göra denna förändring. Jag tror han insåg att det blev rätt bra med ljusa färger i sovrummet och kan nog se det framför sig även i vardagsrummet. Åh, vad jag längtar mycket!!!:) Ska bli så kul att göra något tillsammans med Peter igen, något för våran skull, något som påverkar båda våra liv. Något som vi kan komma överens om tillsammans, något som vi skapar för OSS, inte för oss enskilt utan för oss som ett par. Han lyssnar och vill göra mig lycklig och det är fab!
Till en helt annan sak... som inte alls är kul. Hon gick bort, jag kände henne inte men det gjorde riktigt ont hela kvällen igår när jag fick reda på det. Jag kunde inte sluta tänka på henne och alla runtomkring henne som har mist, vad jag tycker verkar vara en helt fantastisk människa. Jag måste tacka H som var den som gjorde så jag fick upp ögonen för denna starka, intelligenta och vackra kvinna. Jag önskar att hon har det bra där hon är nu och att hennes son får ett bra liv, allt det han förtjänar! Vila i frid LL.
12 sätt att slippa sitta bredvid någon i kollektivtrafiken.
2.) Se psykiskt sjuk ut, alla är rädda för galningar.
3.) Ta med dig en ätande, kladdig unge.
4.) Sjung dåliga Per Gessle låtar.
5.) Bred ut dig som en riktig slacker över alla säten du kan komma åt.
6.) Skrik så fort någon närmar sig dig.
7.) Smek dig själv.
8.) Släpp gas! Fis! Fjärta! Möka!
9.) Ät mat som stinker, typ surströmming eller blomkål.
10.) När någon tänker sätta sig bredvid dig, säg då: "det satt precis en nerpissad alkis där"
11.) Spela dövstum och blind, glöm inte din käpp som du ställer mot sätet bredvid dig.
12.) Sitt med några hundbajspåsar, lukta på dem, pressa dem mot ditt ansikte och stöna.
Snälla!!!
Snälla! Var så osjälvisk det bara går.
Jag skickar ut alla min kraft till ditt barns mamma och hoppas på ett mirakel!
PF = Pojkvänsfritt
Jag har min första pojkvänsfria kväll/natt hemma på lääääänge. Förlåt hjärtat, men det ska bli så skönt. Jag vet inte ens vad jag ska göra med all denna egna tid. Jag har städat lite i köket och ätit lite rester, funderar på att städa vidare, sen ta en dusch, måla tånaglarna, lyssna på min musik högt utan klagomål. Jag ska njuta av mitt eget härliga sällskap, sen när jag ska sova så kommer jag nog att sakna min lilla gubbe en del, men tänk.... jag har en hel säng för mig själv! :)
Fjortisar
Varför gillar fjortisar:
Klubbor?
Mjukisbyxor?
Att gapa och skrika?
Dålig musik som de vill dela med hela världen?
Någonting jag funderat över den senaste tiden. Jag avskyr verkligen fjortisar! Tanken på att jag har varit en äcklig liten fjortis gör mig illamående. Jag kan verkligen tänka mig ljudnivån på bussen när jag och mina vänner klev på, den var nog inte nådig. Folk hatade oss för 11 år sen, vi var de där småtjejerna med klubbor i munnen som skrek ord som kuk och skrattade så att vi fick kramp!
Jag kommer ihåg en incident när vi hade fått i uppgift att åka och köpa larver till skolans ödlor på djurkunskapen eller va fan kursen hette. Vi hade varit och köpt på oss ett gäng med äckliga små larver som en av oss satt med i handen. Carro som hade påsen ser att det sitter en äldre herre med stort grått hår framför oss och börjar larva sig med en larv över hans huvud, vi andra hejar på och tillslut när vi ska gå av lägger hon ner larven i hans hår och vi skrattar så vi nästan kissar på oss, springer av bussen och jag och Minna blir nästan påkörda av en bil!
Det finns många bra fjortishistorier, för man hade det kul när man höll på med alla dessa galenskaper. De tre roligaste fjortisdagarna i mitt liv:
1.) Skolbalen, jag hade den tuffaste outfiten, en klänning med lastbilar och rosa päls och till det rosa strumpbyxor och kängor. Jag kommer ihåg att vi svepte skumpa innan vi gick in på balen. När jag kom hem så var mina fötter helt blodiga, så kul hade vi!
2.) Alla veckor med min bästa bästis Lave på Tylösand. Vi drack, festa och levde riktigt fjortisliv med tjuvrökning och krökning och allt vad det innebar :)
3.) Min, Minnas och Saras sköna festivalvecka i finland, där vi röjde varje dag! Apulanta, Rasmus, The hives + mycket mer. Vi sov en natt hos bandet Nightwish, på deras toalett och var odrägliga :)
Jag skulle vilja vara fjortis-Maria en dag till, bara en dag till och få kuka ur helt och hållet men sen vill jag nog tillbaka till mitt vuxna liv. Det var mycket som inte var kul i den åldern. Det jag saknar mest är alla härliga vänner, vänskapen. Vi var en stor grupp av tjejer som umgicks och hade kul, jag saknar dem.