Döden

Igår hade vi ett väldigt tungt ämne i skolan, nämligen vård vid livets slut. Vi fick se en film som en man gjort kring sin mammas död, man fick se hur hon sakta dog i hans famn, hur han ropade "andas mamma, andas!" Vi fickc även sätta oss ned i diskussioner kring ämnet, vi skulle diskutera våra egena erfarenheter av döden. Först satt gruppen helt tyst tills en av tjejerna berättade att hennes egen mamma gått bort tre dagar tidigare, sen sa en annan att hon sett sin man lida av cancer i många år och sedan gått bort, en annan kände en HIV-positiv man som levt med det beskedet i snart 14 år. Jag sa ingenting, jag tycker att det är obehagligt att sitta med en för mig hyfsat okänd grupp med människor och diskutera sådana tunga ämnen, därför höll jag tyst. Dessutom har ingen i min närmsta familj gått bort, TACK GODE GUD FÖR DET! Så jag hade inte så mycket att bidra med, utan att nicka på huvudet och titta på medan de andra snyftade.
Läraren uppmanade oss också att gå in på
www.fonus.se och skriva hur vi vill att våran begravning ska se i vita arkivet. Känns rätt obekvämt, men jag skriver hur jag vill ha det här i stället.

Jag vill kremeras (tar mindre plats, det råder platsbrist på kyrkogårdarna).
Jag vill absolut inte att prästen ska tala om Gud, Jesus eller något annat som har med kristendomen att göra. 
Jag vill att alla får ett sånghäfte med de låtar jag valt ut och så sjunger vi dem istället för psalmer, de är:
Sjung inte falskt - Imperiet
Inget kan stoppa oss nu - Black Jack
Får fylla på listan för nu står det still, kanske att ung och kåt med Ebba Grön skulle vara lite underhållande.

Resten kan Mirre få bestämma, jag vill att hon ska vara ansvarig för min begravning då hon känner mig bättre än någon annan. Men jag vill att det ska vara glad musik, musik som påminner om mig. Jag vill att de ska vara en massa galna bilder på mig överallt, så som man kommer ihåg mig. Inget stylat, inget förfinat, bara så som jag var i livet. 
Det får helt enkelt inte vara för buuhuu, så att alla sitter och toklipar, snarare att man drar på smilbanden när man hör hur Black jack går igång på högtalarna och ställer sig och börjar shakea lite. 
Man får ju tänka på att jag är där på begravningen och kollar läget, jag vill ju det lite kul också :)

 

Kommentarer
Postat av: mirre

klart det blr lite buhuuu, alla skulle ju sakna dig sååå sjukt mycket. Jag fyllde i viar arkivet första gången när jag var 12.



Jag vill inte kremeras, eld är läskigt. Mina låtar har ni ju koll på.



Du får en borgerlig begravning om du åker bort först men det hoppas jag inte. Skulle inte kunna leva en stund utan dig på samma jord.

2009-01-20 @ 14:16:57
Postat av: Klet

Av egoistiska skäl så hoppas jag att jag får dö innan dig, för jag skulle inte heller kunna leva en sekund utan dig :(



Men förhoppningsvis ska vi ingenstans på länge någon av oss!

2009-01-20 @ 17:39:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback