Tillbaka och lika gnällig som vanligt
Just nu sitter jag på jobbet medan Peter är ute på krogen med Minna och Kim. Känns surt, riktigt surt. Jag får inte dricka, andra tycker att jag inte borde dricka helt enkelt för att jag blir ett fyllesvin när jag dricker. De skäms och vill inte ha med mig att göra på fyllan längre.
Jag dricker och blir någon annan, jag vet. Jag gör dumma grejer och får långa minnesluckor, där timmar passerat och jag inte vet vad som hänt.
Så jag har lovat att sluta dricka, för alla andras skull och vet ni vad? DET SUGER! Andra är ute och roar sig och jag kan inte följa med på någonting. Peter har varit ute de senaste typ tre fredagarna men jag får minnsan inte gå ut och supa. Det känns jävligt ruttet och fel, det känns inte speciellt stödjande när han dyker upp som Borsten Flinck aspackad mitt i natten och härjar. Han stinker alkis och cigaretter. Ingenting blir gjort hemma på helgerna för att han är bakis när han inte jobbar. Klart jag vill att han ska kunna roa sig men jag blir avundsjuk, jag vill också.
Just nu skulle jag vilja bli full utav bara helvete för att jävlas med alla som tycker att jag inte borde dricka... förutom Mirre för hennes del vill jag aldrig mer dricka, sorry. Jag tror inte jag fixar det här, jag vill ju inte ens. Jag vill kunna festa med min pojkvän och våra vänner. Jag vill vara en normal 25 åring, göra som alla ni andra. Supa skallen av mig då och då, det behöver inte vara ofta, men jag borde få göra det någon gång.
Jag vill kunna dricka på ett bra sätt, utan att försöka supa bort allt som gör ont och all min ångest. Jag vill bara umgås och ha kul.
På tisdag ska jag till min terapeut som jag fått i samband med hela denna karusell av nykterhet, hon finns på ett beroendecentrum för unga vuxna. Får se om hon kan fixa mig, utan att erbjuda mig antabus eller liknande igen. Hon verkar vettig minus medicinen. Men vem vet kanske hade behövt medsen när jag "råkade" supa till det första semesterdagen.
FAAAAAAAAAAAN va jag hatar det här.
Men gumman då!
Du verkar gå igenom något tufft just nu.
Det är väl ingen som vill supa skallen av sig? Hur kul är det? Själv har jag lyckats alldeles för många gånger med det på sistone och det är ju bara ångest. Kan du inte testa att ta det lugnare? Hålla koll på klockan och vad du egentligen dricker? Varva med varannan vatten?
Jag vill, alldeles för ofta tyvärr, även om jag inte gör slag i saken alltid. Det verkar som om jag inte riktigt kan hantera alkoholen när jag väl börjat, det är väl det som är själva problemet. Det är mitt alkoholproblem, hur fånigt det än låter. Jag är ingen alkis men jag missbrukar alkohol när jag väl dricker.
mitt svar ovan
Du är inte en normal 25 åring. Du är en 25 årig alkoholist och det gör ont men så är det du vet det, jag vet det Jag älskar dig av hela mitt hjärta, det vet du. Men jag tror just du bevisat för dig själv att du är just det, en alkis. Peter har stöttat dig fel. Jag hoppas han förstår det. Jag går inte igenom det här en gång till i mitt liv. En till av de två viktigaste personerna i mitt liv som ska bli fuckad av alkoholen. Du har tid och möjlighet att fixa det här. Jag kan inte hjälpa dig och jag tänker inte se på. Jag kan ge upp allt om du slutar dricka.