KLET - The One And Only!

Igår var en mycket konstig dag. Ja den verkade handla om H hela dagen.
De senaste veckorna har han dykt upp i mitt huvud titt som tätt. Kan vara att jag suttit och rensat bilder och videos och så har han varit där. Hittade de roligaste filmerna på oss, när vi dansar typ tango och när vi ska kyssas med värsta prillorna, skrattade ganska så mycket när jag såg dem, har inte sett dem sen dess vilket var i december senast. Sen härom natten satt jag och rensade musik, och då dök det upp en massa låtar som jag förknippar med honom som, last caress, pickin up the pieces och looks that kill som han sa att han tänkte på mig när han hörde eftersom texten stämde in :)
Så satt jag hos Lave en natt under sommaren och hittade bilder på oss som jag aldrig sett förrut, och alla bilder jag sett på oss så ser vi alltid ut att ha så kul.


Så igår på jobbet dök han upp i huvudet igen, så jag tänkte jag söker på honom på nätet eftersom jag inte vet alls vad som händer i hans liv, har inte haft nån som helst koll på det sen i december. Så hittade jag honom och såg att han skulle bli pappa. Fick en liten chock det måste jag få påstå. Tänkte att det kunde varit vi, och sen kände jag mest lättnad över att det inte var det.
Men allt eftersom jag läste vidare och tillslut hamnade på hans flickväns sida, vart jag väldigt glad för hans skull. Han har hittat det han behöver, någon som kan förstå honom, hjälpa honom, stödja honom i allt. Och det gjorde mig lycklig, jag vet att han har det så mycket bättre nu. För jag har vetat sen det tog slut att vi inte var gjorda för varandra, vi kunde inte kommunicera på ett bra sätt, vi var inte menade för varandra. Men det han har nu verkar så rätt och jag kunde inte annat än att le när jag läste om deras liv, det verkar blivit bättre på vissa plan, blev dock lite ledsen när jag läste att hans alkoholproblem å så vidare inte hade förbättrats, och jag kunde inte läsa mig till om det blivit bättre nu på senaste tid heller. Men jag hoppas verkligen det.


Jag var kär i honom det var jag, det kanske inte höll  i så länge men det var kärlek ibörjan, riktig kärlek. Sån där riktig kärlek som jag hade med Gugge.
När han stod där framför mig första gången, kände jag att han är precis det jag vill ha. Sen att det inte var så säkert det fattade jag inte då, då gick jag som på rosa moln.
Vi hade sjukt roligt ihop ibörjan, vi skrattade så mycket. Var länge sen nån fick mig att skratta som han, vi hade en mysig vardag där vi lagade mat ihop, mös i tvsoffan.
Men sen kom den jobbiga vardagen där vi kolliderade, jag hade skyndat mig in i nåt jag inte hade nån kontroll över, nåt jag inte förstod mig på. Å jag var tvungen att släppa honom, för bådas skull.
Jag tänker fortfarande på honom och har önskat att det hade sett annorlunda ut när vi hade träffats, för han är under allt det där jag inte klarar av en underbar människa.

Lave säger ofta också att jag måste hitta nån som H, för hon gillade verkligen honom. Precis det som jag gillar med honom att han är välkomnande, han har inga förutfattade meningar om folk, han kunde skämta, han var alltid snäll och hade en charmig personlighet och passade ihop med Krippa :)
Men det är inte så enkelt. Det fanns så mycket annat också...

Jag är i alla fall så lycklig att han verkar ha det bättre, och att han ser framemot sitt nya liv.
Jag önskar dem verkligen all lycka!!